Mitt i natten sitter jag här i mörkret, varför? Jo för att jag bor i ett spökhus och mår på något sätt bäst här framför datorn. Vet inte riktigt varför, det bara är så.
I förrgår när jag skulle gå och sova var jag så rädd att jag var tvungen att gå in till mina föräldrar. Jättejobbigt, jag menar, jag är ju för sjutton 16 år gammal. Spöken under sängen och monster i hörnen är något för småttingar. 
Aldrig har jag varit rädd för något 'overkligt', men nu de senaste veckorna har jag haft det riktigt jobbig. Jag inbillar mig saker hela tiden, "någon står och tittar på mig i fönstret", "jag kan inte vända mig om för jag vill inte se vad som finns där", "Malin fortsätt blunda så slipper du se honom".
Massa sånna tankar hela tiden och allt efter att jag sovit i min brors lägenhet en natt, och vet, är helt, absolut helt säker på att jag såg en man med vitt ansikte stå en decimeter ifrån mig och titta mig rakt in i ögonen när jag vände mig om, för att sedan bara nån sekund senare vara borta. Fy vad jobbigt det var, det är jobbigt att oroa sig såhär mycket hela tiden. Mina nerver klarar mycket, men är inte gjorda av stål...

Något som gör att man blir avslappnad oavsett humör är väl endå musik, det måste alla hålla med om?!
Jag har hittat nattens vaggvisa, den är ett måste att lyssna på nu om jag inte ska behöva inbilla mig att jag ser hur dörren stängs utan anledning eller känna vinddraget efter att någon passerar mig i trappen, eller liknande...
Usch och fy, jag hoppas verkligen jag kommer över dehär.
Nu får jag säga Go'natt i allafall, så jag orkar upp imorgon:)  


 ONCE Soundtrack - If you want me